Vad har turbon för uppgift?
En turbo monterar man på en bils motor för att öka motorns effekt. Det är ett sätt att efterlikna kraften hos en större motorstorlek utan att för den skull behöva byta motor.
Hur märker jag att turbon inte fungerar som den ska?
För att din turbo ska må bra är det väldigt viktigt att kontrollera oljenivån i bilen regelbundet. Om oljekonsumtionen ökar kan det vara ett varningstecken, liksom om motorn känns svagare än vanligt, men det finns sällan mellanlägen vad gäller hur din turbo mår. När den väl går sönder kommer det uppstå kraftig rökutveckling som du inte kommer kunna undgå att märka.
Att byta detta är inget enkelt ingrepp och något du ska lämna över till en yrkesman. Våra verkstäder har den kompetens som krävs för att ta hand om din bil. Här hittar du snabbt en Autoexperten bilverkstad i din närhet, som är auktoriserad att reparera, byta och montera turbo.
I samband med ett byte är det också viktigt att byta olja, oljefilter och luftfilter vilket våra verkstäder självklart också ser till att ta hand om.
Hur fungerar en turbo?
Turboaggregatet drivs av hastigheten och trycket i avgaserna som lämnar förbränningsrummet. Den energi som inte fullt ut kunnat tillvaratas i förbränningsrummet driver ett turbinhjul som via en gemensam axel driver ett kompressorhjul i andra änden av turbon. Kompressorhjulet komprimerar den inkommande luften genom att "trycka" in luften i förbränningsrummet.
Även en kompressor trycker in luft i förbränningsrummet. Den drivs dock mekaniskt av motorn via vevaxeln eller en rem och ger överladdning och ökad effekt även vid låga motorvarvtal, där turbons överladdning är liten på grund av det låga avgasflödet. En kompressor "stjäl" en viss energi från motorn, som annars hade kunnat förmedlas ut till drivhjulen, medan en turbo återanvänder energi i avgaserna som annars gått till spillo i avgassystemet.
Turbotryck och turbokick
En turbo tar en stund innan den kommer upp i tryck. Det gör att man ofta känner en ökad acceleration när turbon börjar arbeta, vanligtvis runt 3 000 varv. Till dieselmotorer utvecklade tillverkarna en turbo som motverkade den så kallade turbokicken genom bättre styrning av avgasflödet, en så kallad VNT turbo (variable nozzle turbine). Denna teknik har på senare år även kommit att appliceras på bensinmotorer
Andra sätt att hantera det höga trycket är att använda reglerande ventiler, wastegates. När trycket blir för högt öppnas wastegaten och släpper då delar av avgaserna genom sina ventiler istället för att föra dem vidare till turbinhjulet. Det finns två varianter av wastegates:
Intern wastegate. Det här är den vanligaste varianten och den öppnar ventilen med hjälp av en tryckklocka som sitter inbyggd i turbinhuset.
Extern wastegate. Ventilerar via en kolv som brukar vara monterad på bilens grenrör.
Värme
Ett aggregat blir mycket varmt. Avgaserna från en dieselbil når upp i 830° och på en bensindriven bil kan de bli hela 1050°. När de sedan dessutom pressas genom en turbo komprimeras de och blir ännu hetare. För att ett turbosystem ska kunna fungera under sådana temperaturer låter man insugsluften passera en intercooler, eller laddluftkylare, på vägen mellan turbon och motorns insug så att temperaturen sänks innan de sugs in i motorn. Att luften kyls ned har en rad fördelar: verkningsgraden i motorn blir högre och så kallade spikningar undviks samtidigt som luften tar mindre plats och det därför kan föras in mer luft i förbränningsutrymmet.
Värmen är även ett problem för turbons smörjning. Till dags datum är det högsta uppmätta varvtalet i en turbo 285 000 rpm och det finns inga kullager som håller för sådana varvtal. Istället använder man glidlager och smörjer med motorolja. Oljan får i sin tur inte bli för varm för då förlorar den sina kylande och smörjande egenskaper och resultatet kan bli ett haveri. Därför är det viktigt att det finns fungerande kylning som drivs av olja, luft eller vatten. Turbokylningen är bara en av de saker som gör att man ska lämna ett turbobyte eller reparation till en yrkesman.